Har inte hunnit skriva på ett par dagar, då det har varit väldigt mycket annat.
Åkte till Sveriges, kanske världens ände i lördags för att se matchen mot Ljungskile SK.
Kom tyvärr till Ljungskile nästan 4 timmar innan match, och jag kan ju säga som så att det är inte den roligaste staden/byggden att döda timmar i..
Jonas Wirmola ringde och styrde upp en lunch, vilket i sig tog kål på någon timme. Efter att vi hade käkat så åkte vi tillbaka upp till Starke Arvid Arena (Magiskt namn..) för att se matchen. Jag kan ju tala om för er som aldrig vart där att det är inte den lättaste platsen på jorden att hitta till. Och har ni inte vart där, så tycker jag inte ni ska göra er besvär att leta er dit heller.
Vi ägde matchen första 40 minuterna, och spelade ut LSK ordentligt med ett mycket vackert passningsspel.
Sen klev domaren in i matchen. Efter en tilltrasslad situation vid LSKs mål så vart det under några minuter ett smärre kaos. Deras målvakt fick en stämpling, vilket i sig var relativt fult. Domaren uppfattade inte vem som gjort det, men efter överläggning med den assisterande domaren så gick han fram mot fel spelare för att ta upp det röda kortet. När alla i laget protesterade, så pratade domaren igenom beslutet igen med den assiterande, och denna gång bestämde dom sig för att dela ut kortet till våran lagkapten.
Herregud domaren kom in i matchen, eller för allt i världen gör inte det något mer tack. Säker vid beslut? Jo tjena!

Ljungskile gjorde ett vacker 1-0 mål, och sedan var det lite "proppen ur". Matchen slutade 3-0 till LSK och dom gjorde en bra match. Martin Smedberg-Dalence måste vara superettans bästa nummer 10. Sjukt vass i allt han gjorde, och det spelet han visade upp mot oss har han bärt med sig under större delen av säsongen.

Åkte efteråt till Panorama i Göteborg där laget åt för att sedan ha någon form av avslutning. Great!
Det var mycket trevligt och stämmningen var på topp! En sjunde placering andra året i Superettan är mycket godkänt. Speciellt med tanke på att det var riktigt tajt mellan alla lagen under Mjällby och Åtvid.

Idag såg jag AIK spela sig ännu närmre ett SM guld, samtidigt som Hammarby spelade sig ännu närmre 2 matcher mot oss kommande säsong, dvs i Superettan. Kenny Pavey får ses som dagens derbyhjälte.

Såg dom sista 10 minuterna av Romas match mot Livorno. Fick se att en utav dom mindre begåvade spelarna i Serie A spelar i Livorno, nämligen Antonio Filippini. Livorno är och kommer alltid att vara ett mediokert fotbollslag, som kommer att åka upp och ner som en Jojo i Serie A under många år framöver. ÄNDÅ lyckades dom med att grisa till sig 3 poäng på Olimpico. Det ska ju inte vara möjligt? Ett lag som Livorno ska man kunna slå med primavera laget. Att Livorno även tränas utav pajasen Serse Cosmi säger väl det mesta om det laget.
Men, oavsett hur man spelar, och oavsett vad man har för spelare/tränare i laget så är 3 poäng, alltid 3 poäng.
Det är bara att inse att dagens Roma börjar likna ett mediokert bottengäng, kanske inte ännu men dom är på god väg om det ska fortsätta såhär.
Det är bara att konstatera att i dagsläget är spelare som Guberti, Pitt, Cassetti, Baptista, Pizzarro, Tonetto, Faty, Menez etc tusentals månvarv sämre än vad Cafu, Aldair, Emerson, Montella, Batistuta, Candela, Panucci och Samuel var för några år sedan..
Kanske tar Roma sig ur denna svackan, eller så får dom se lag som Atalanta, Livorno, Torino etc som sina största konkurrenter i tabellerna, istället för Milan, Inter, och Juventus..


Låttips: Antonello Venditti - Grazie Roma


Idylliskt? Njae..